Var har jag varit i tre månader? Nej, var det fyra?
På ett sånt ställe med stora skrivbord, dit jag behöver passerkort, där det är gott om figures and milestones och inofficiella kafferaster, där det finns fler dataskärmar än människor, där jag blir tjenis och muck via Skype med kollegor i andra länder, där vi pratar project och processer, och där vi låtsas förstå varför alla som inte förstår oss inte förstår oss. Jag lär mig en massa saker och har ingen aning om hur det passar in i meningen med min existens på den här planeten, men jag tänker ändå att det nog gör det på något himla vänster.
Jag trivs ganska bra där, mellan åtta och halv fem.
